Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg, signaturerna, Snoilsky, Wirsén - Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
berg med några prosadikter, genomandade av filosofisk och
religiös idealitet: Filosofens morgondrömmar, Min
moders testamente och Mantegnas ängel. Andra
diktare i kretsen voro Runebergsefterföljaren Östergren,
signaturen “Fjalar“, Klockhoff, den humoristiske N. P. Öd-
man, samt trenne, som var på sitt område kommo att göra
en insats av betydelse i de kommande årens diktning:
lyrikern Carl Snoilsky, dramatikern Edvard Bäckström,
lyrikern och kritikern C. D. af Wirsén, som likväl först
långt senare slog igenom.
Av dessa är Snoilsky utan gensägelse kretsens mest be- Snoiisty.
tydande skald, på samma gång som han intager en sär-
ställning därinom såsom främmande för den filosofiska
läggning i anslutning till den Boströmska idealismen, vilken
eljes kännetecknade sällskapets medlemmar.
Tidigt hade han debuterat som skald, hade redan vid
20 år 1861 utgivit några av Byron, Goethe, Heine och
Tegnér påverkade Smådikter af Sven Tröst och hade två
år senare i sina Orchidéer visat avgjorda framsteg, tack
vare bland annat inflytande från dansken Winther, som
var hans ungdoms idol och vilken han även personligen
kom nära. Eljes härskar det förbindelse mellan Snoilskys
ungdomsdiktning och vissa skalder från 1840-talet såsom
Strandberg och framför allt Sturzen-Becker. Liksom de
är han frihetssångare och skandinav, och han besjunger
med särskild glöd Polens frihetskamp och Danmarks sorg-
liga öde under kriget. Hans diktning behärskas ock av
det slags realism, som Orvar Odd tolkat i dikten Verklig-
heten till Fantasien.
Redan i dessa ungdomsdikter röjer sig Snoilskys egen-
art. Men det egentliga genombrottet i hans poesi visar
sig under hans italienska resa. De dikter från Södern,
som han hemsände till Namnlösa Sällskapets andra sam-
ling och till Ny Illustrerad Tidning, beteckna en ny ton i
svensk poesi. Han proklamerar en frisk realism i öppet
uttalad motsats till nyromantiken, han bjuder ut sina druvor
och rosor och skänker i av sitt unga vin med den käcka
förklaringen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
