- Project Runeberg -  De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling /
61

(1923) [MARC] Author: Gösta Delling - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - V. Tillverkningen av rör - Tillverkningsekonomi - Råvarutullens betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61
AMERIKANSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR GJUTNA RÖR AR 1914.
Materialkostnad
Bränsle och kraft
Tjänstemannalöner
Övriga kostnader och vinst
Kr. per ton
55.80
4.75
25.25
3.70
5.85
95.35
%
58.5
5.0
26.5
3.9
6.1
100.0
^Råmaterial och bränsle, vilka tvenne kostnadselement otvivelaktigt
måste medföra merkostnad vid en inhemsk tillverkning, bilda sålunda
tillsammans 63.5 % av de totala kostnaderna. Härtill kommer, att även
om gjutna rör gjordes till föremål för inhemsk tillverkning, så är kon-
sumtionen fortfarande så obetydlig (omkring 5 å 6 000 ton), att ett stort
modernt rörverk näppeligen skulle fä full sysselsättning. Dä gjut-
na rör dessutom vanligen torde framställas direkt ur masugn, samman-
hänga tydligen möjligheterna härför intimt med den inhemska tillverk-
ningen av gjuteritackjärn. Uteslutet är ju icke, att frågan bringas på en
helt annan basis, försåvitt denna skulle visa sig i fortsättningen livs-
kraftig.
Av vad redan framhållits rörande materialkostnaderna (sid. 60), torde Råvarutullens
framgå, att råvarutullen i sin helhet knappast bör uppfattas som en betydelse.
belastning av den svenska rörindustrien i jämförelse med den utländska.
Svenskt ämnesjärn för rörtillverkning utgör nämligen en betydande ex-
portartikel, och då ingen import av dylikt järn förekommer, torde det ej
med visshet kunna avgöras, i vad mån tullskyddet på den inhemska
marknaden kunnat utnyttjas. Härtill kommer, att huvudparten av den
svenska rörproduktionen faller på sådana företag, som i egna järnverk
framställa råvaran ifråga.
Under det (visserligen överdrivna) antagandet, att råvarutullen till
sin fulla höjd utnyttjats, har emellertid denna liksom den effektiva tul-
len beräknats i nedanstående tablå. Härigenom erhållas nämligen
siffror, som kunna jämföras med de i den förut anförda kalkylen be-
BERÄKNING AV RAVARUTULL OCH EFFEKTIV TULL FÖR VARMVALSADE
OCH KALLDRAGNA RÖR MED BILLETS SOM UTGÅNGSMATERIAL.
Tillverkningskostnad kr.
Manufaktureringskostnad »
Nominell tull »
Råvarutull >
Effektiv tull >
D:o i % av: tillverkningskostnad .. ..
manufaktureringskostnad
Varm-
valsade
755 E
36.99
15.70
4.oo
3.30
0.70
1.9
4.5
Kalldragna
757 A
49.95
28.66
6.00
3.30
2.70
5.4
9.4
757 B
72.00
50.71
6.oo
3.30
2.70
3.8
5.3
758 A
78.30
57.01
8.oo
3.30
4.70
6.0
8.2
758 B
92.70
71.41
8oo
3.30
4.70
5i
6.6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free