Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den tidigaste järnframställningen i vårt land - B. Den första gruvbrytningen och hyttanläggningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det blev snart tydligt, att bergshanteringen ej
tålde vid samma obundna frihet som andra
näringsgrenar; en reglering av förhållandena blev en
tvingande nödvändighet, i annat fall kunde följden
blivit en planlös rovbrytning, som slutat med
fullständig ruin. En energisk lagstiftning med makt
bakom paragraferna måste tillgripas för att leda
det snabbt tillväxande bergväsendet in på sunda
banor och ge det en säker basis.
Därtill kom, att de äldsta bergverken i allmänhet
hade upptagits på obebyggda s. k. allmänningar,
varigenom äganderätten till fyndigheterna kom att
bli tämligen obestämd, även om den i regel ansågs
tillkomma allmogen inom den bygd, å vars
allmänning fyndet gjorts. Men detta hindrade ej andliga
och världsliga stormän samt framför allt Kronan
att med framgång göra sina anspråk på
deläganderätt gällande. Det kunde även hända, att Kronan
i kraft av sin regeringsmyndighet undansköt de
tidigare anspråken och förlänade vidsträckt
nyttjanderätt även till utländska associationer, vilka då
hade att till henne erlägga s. k. afrad eller tionde
av den halvförädlade produkten.
Det gällde även att utjämna förhållandet mellan
de båda faktorerna malm och bränsle,
livsmedelstillförseln måste ordnas och vägar anläggas, så att
en god och snabb transport av malmen och järnet
möjliggjordes och samfärdseln mellan
gruvområdena å ena sidan och skogs- och handelsområdena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
