Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bergslagsområdets kolonisering och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thorkel Knutsson (död 1306) och Birger Persson
(far till den heliga Birgitta) meddelas, att de hade
andelar i Norbergs och Närkes järngruvor. Det
första järnbergsprivilegiet, utfärdat den 7
november 1340, härstammar från konung Magnus
Eriksson och gällde Dalkarlsberg. Det äldsta dokumentet
rörande koppargruvan vid Falun är en urkund av
år 1288, vari biskop Peter i Västerås tillbyter sig
en andel i Kopparberg (då kallat Tiskasjöberg)
mot ett par gårdar i Haraker. En ännu i original
bevarad pergamenturkund av Magnus Eriksson av
den 24 februari 1347 bekräftar för bergsmännen i
Kopparberg deras redan tidigare erhållna
privilegier, som på något sätt förkommit.
Vid slutet av 1300-talet fanns redan ett
betydande antal hyttor för järnmalmens nedsmältning.
De äldsta voro hyttorna i Norberg. År 1345 funnos
flera i Närke, såsom framgår av en urkund av
Magnus Eriksson, daterad den 20 november 1345.
Förmodligen avses härmed hyttorna i Bengtstorp,
Skrikarhyttan, Älvshyttan samt Gamla och Nya
Viker. År 1378 omnämnes en hytta i Nora.
Ett stort framsteg i järntillverkningen
uppnåddes med övergången till gjutjärnsproduktionen. I
äldsta tider framställdes i Sverige, liksom i andra
länder, alltid smidesjärn direkt ur malmen. Den
första närmare kända metoden härför var
blästersmidet. Blästerugnen var omkring 2 m. hög och
hade ett i nedre delen rektangulärt, upptill vidgat
och runt schakt. Under 1400-talet byggdes ugnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
