Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gustav Vasa gjuter nytt liv i bergsbruk och järnindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skärpa betonade Gustav Vasa den kungliga
regalrätten och visar i sina kungabrev, att han är den
bestämmande i järnhanteringen. Även förklarar
han sig ej längre kunna såsom hittills årligen
understödja bergsmännen med säd, utan de måste
bedriva sitt bergsbruk så, att ej åkrar och ängar för
dettas skull få ligga obrukade och öde. Om någon
det gör, skall hans jord tillfalla Kronan, och
fogden skall insätta en annan på gården, som vill
ordentligt bruka den.
Även åt kopparbrytningen ägnade Gustav Vasa
en välbehövlig omvårdnad. Det ser dock ut som om
hans upprepade förmaningar till bergsmännen i
Kopparberg skulle haft ringa påföljd: gruvan låg
en lång tid alldeles nere på grund av stora
instörtningar och ras, som inträffade på flera ställen till
följd av den forcerade driften och den planlösa
brytningen, varjämte inträngande vatten
försvårade ett återupptagande av arbetet.
Omkring år 1500 hade emellertid ett nytt viktigt
bergverk blivit upptaget, som skulle för Gustav och
de följande regenterna bli en viktig inkomstkälla,
nämligen Sala silvergruva. Denna gruva gav i
synnerhet i början och mitten av 1500-talet ett rikt
utbyte av silver. Under Johan III gick dock
produktionen mycket tillbaka på grund av gruvans
oförståndiga bearbetning, vartill mest användes bönder
från den kringliggande trakten och först i andra
hand erfarna bergsmän. Genom oförsiktighet
inträffade svåra instörtningar, som krävde flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
