Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gustav Vasa gjuter nytt liv i bergsbruk och järnindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människoliv, och stollarna igenfylldes. Tidtals
ansågs arbetet i gruvan så livsfarligt, att därtill mest
användes livstidsfångar och svåra förbrytare.
Produktionen uppgick år 1520 till 4,848 kg. silver,
år 1529 till 3,279 kg., 1546—48 till 3,166 kg.,
1566—70 till 1,080 kg., 1571—72 till 645 kg. och
åren 1598—1600 till 148 kg. silver per år.
Silvergruvorna i södra Dalarna voro ej längre av någon
betydelse.
Det blev Gustav Vasas yngste son, den kraftfulle
men stundom något hänsynslöse Karl IX, som satte
ny fart i den under kung Johan avtynade
bergshanteringen. Redan som hertig hade han gjort sig
väl förtrogen med Bergslagen, som delvis tillhörde
hans hertigdöme, och igångsatte snart en
planmässig kolonisering av de obebodda områdena,
särskilt i Värmland. Han utsände malmletare till de
nordliga trakterna och tillförsäkrade alla kolonister
sexårig skattefrihet och rätt att svedja skogen för
att skaffa nya åkerland. Erfarna bergsmän och
konstsmeder värvades från Tyskland, Frankrike
och Flandern. År 1590 fanns i Värmlandsberg 16
hyttor. Nya hammarverk anlades vid Bofors,
Storfors och Kroppa, och Filipstad gjordes 1611 till
huvudort i Värmlandsberg och erhöll
stadsprivilegier. I östra Bergslagen lät Karl anlägga nya
vägar och förbättrade den av hans far anlagda
vägen mellan Falun och Västerås.
För att gynna landets fortsatta uppodling
inkallade Karl redan som hertig en mängd finnar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
