Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873 - Tackjernstillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
grufvorna, än som hittills i allmänhet kommit dem till del. Många tecken tyckas
dess bättre också tyda på, att denna förhoppning snart nog skall blifva en
verklighet.
Sjö- ocli myrmalmerna, som utgöras af jernoxidhydrater, äro som bekant
bildningar från den allra sista tiden, och de alstras t. o. m. allt fortfarande.
De förekomma inom flera provinser och hafva i fordna tider användts för omedel-r
bar framställning af smidesjern. Rikligast förefinnas de i Småland, och det är
nästan endast inom denna provins, som de numera tillgodogöras. Enär de i
allmänhet hålla någon till några tiondels procent fosfor, så användas de dock
nästan endast till framställande af gjutjern.
Sjömalmerna, som allt efter sitt utseende kallas krut-, perl-, penning- eller
kakmalm, bilda ända till 2,5 fot tjocka lager och förekomma i synnerhet på
vassrika ställen ett stycke från sjöarnes stränder. De upptagas med tillhjelp af
långskaftade rakor och såll af jern, sedan sjöarne om vintrarne blifvit isbelagda,
och de återbildas efter hand, så att på samma ställe, der den för tillfället be-
fintliga malmen ett år borttages, kan om några och 20 år ett nytt malmlager
förefinnas. Denna af vintrarnes beskaffenhet väsendtligt beroende malmfångst är
emellertid aldrig af någon synnerlig betydenhet.
Ar 1871 upptogos 370,784 ctr sjö- och myrmalmer, hvaraf
3,000 ctrinom Skaraborgs län,
13,062 » » Calmar d:o,
209,543 » » Jönköpings d:o,
145,179 » » Kronobergs d:o.
Tackjernstillverkningen.
Ännu under 1830-talet fanns i Jemtlands län en »blästra» eller »källing» i
gång, men sedan denna tid har, om några tillfälliga försök undantagas, smidigt
jern i Sverige icke blifvit omedelbart framstäldt af malm, utan jernmalmerna
blifva i masugnar först omvandlade till tackjern.
Det vanliga i gamla dagar var, att masugnarne hade 30 fots höjd och blott
en forma; men på sednare tider hafva de ojemförligt flesta blifvit påbyggda samt
försedda med 2 till 4 formor, och alla nybyggda masugnar hafva erhållit 40 till
55 fots höjd. Masugnarnes höjd varierar derföre för närvarande emellan 30 och
55 fot, och deras inre vidd ligger emellan 5 och 6,5 fot vid uppsättningenålet,
7 »9,8 » » buken och
2,8 » 4,7 » emellan formorna.
Masugnspipornas rymlighet varierar emellan 900 och 3,300 kubikfot. Vanligtvis
användas 2, men stundom 3 å 4 formor, och i en och annan masugn finnes fort-
farande blott 1 forma. Tättornas diametrar äro i 2-formsmasugnar vanligen
emellan 16 och 20 linier. Blästerpressionen varierar emellan 8 och 30 linier
qvicksilfver, men ligger vanligtvis emellan 12 och 20 linier. Från ovärmd till
4000 varm bläster begagnas, men vanligtvis har den knappt 2000 temperatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
