- Project Runeberg -  Teater- och skolpojksminnen /
42

(1895) [MARC] [MARC] Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42
Min kammare bief mig för qvaf, termometern visade på
tjugufyra grader och augustisolen brände min hjessa; jag
kastade mina böcker i soffhörnet och skyndade ned i parken.
Jag ämnade just afsluta ett litet poem, med den beteck-
nande titeln: »gudinnan af marmor», då jag tätt bakom
mig hörde den älskades silfverstämma:
»Vill magistern stiga ned från skyarne en liten stund
och följa Duseholms lilla hushållsmamsell, som slutat dagens
tunga mödor, ut på en lustfärd med Ejdern?»
Mina ögon strålade tusen ja till svar.
»Så håll då vår fregatt segelfärdig om en qvart. Jag
ska’ ta på mig en finare klädning och magistern tar väl
frack för festlighetens skull. Jag tänkte öfverraska för-
äldrarna på Herrstanäs, dit både magistern och jag äro
bjudna, men dit vi ej farit på högre pligters bud. Tro-
ligen blir det litet dans i afton, och med den här lätta
brisen flyga vi dit på en tre qvarts timme.»
»Jag anhåller härmed högtidligen om första valsen.»
»Nej, jag tackar, jag är uppbjuden.»
»Af hvilken då?»
»Af den, som derborta — behagar bjuda upp mig.»
Och lilla »hushållsmamsellen» gaf mig en blick, som
skulle betyda: »på distans, min herre.» — Jag kände lik-
som en kall dusch öfver mina glödgade känslor.
Men ödet, förklädt som Neptunus och Eolus, skulle
hämnas min oförrätt.
Grubblande öfver den lilla nyckfulla, som ena stunden
liksom öppnade hoppets port på glänt för mig och andra
stunden slog den häftigt igen midt för min näsa, gjorde
jag vår lilla ejdergås klar till segling, och skyndade att
ikläda mig frack och sommaröfverrock. Det dröjde icke
många minuter, förrän fröken Olivia stod vid båtbryggan,
stolt och skön, som en dam vid hofvet, och utdelade be-
fallningar åt sin kavaljer, likt en sjöofficer åt sin matros.
Gamla Malin, husets oldmor bland pigorna, följde henne
under många förmaningar till stranden, och belastad med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jjteatermi/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free