Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar angående svensk versbyggnadskonst: Sofokles' Aias, öfvers. af J. Spongberg. - Sofokles' Antigone, öfvers. af K. H. Brandt. Af F. W. Häggström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
hafva spondeer insmugit sig i versfötter, som enligt
grekernas regel skulle hafva rena jamber.
v. 1173. Nu sätt dig såsom skyddsgäst! håll i
händerna 1179. Som nu jag denna hårlock skär
af hufvudet 1342. Alltså du handlar orätt honom
skymfande.
I dessa verser stå sporideerna skyddsväst, hårlock,
orätt der, hvarest efter regeln rena trokeer borde
stå. Lektor Brandt synes äfven hafva bemödat sig att
följa samma regel, ehuru han med sina fria åsigter
om de enstafviga ordens obestämdhet i proso-diskt
afseende naturligen haft vida friare händer. I stället
för spondeer i första foteri har han äfven en gång
användt en daktyl. v. 736. Nedriga och låga själ, som
bär en qvinnas ok. Detta må någongång vara tillätet i
den grekiska trimetern, som är bygd på qvantiteten;
men att sätta en daktyl med fallande rytm i början
af vår jambiska vers, som har stigande rytm, anse vi
vara ett afgjordt fel, emedan derigenom den jambiska
rytmen förstöres. Följande verser i Lektor Brandts
öfversättning:
v. 327. Att den misstänker, tänker miste, ju är
hårdt 534. Nej det förbjuder dig rättvisan ju,
då ej
hafva sporideerna misstänk, rättvis, der rena jamber
borde stå. Dessa verser föra oss helt naturligt in på
en fråga, som torde förtjena en närmare belysning. När
får man i jambisk vers använda sådana ord som
rättvisa, misstänka, anställa, undvika, allgode,
m. e. o. alla sådana sammansatta trestafviga ord,
som hafva hufvudtonen på första stafvelsen, andra
stafvelsen obetonad, rneri lång, och tredje stafvelsen
kort? Skulle man vid sådana ord ensamt fästa sig vid
betoningen, skulle de aldrig kunna användas i jarnbisk
vers och i daktylisk endast genom att helt och hållet
förbise den andra stafvelsens egenskap af lång. Men
den stora mängd dylika ord, som finnes i vårt språk,
gör deras användande oundvikligt. Ser man på bruket
hos våra skalder, så finner man dem gemenligen använda
sådana ord i den jambiska versens början; någongång
äfven i början af tredje eller femte foten. Så har
äfven Prof. Spongberg gjort. Vi tro detta vara det
enda möjliga, så vida ej versen skall blifva misslju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
