- Project Runeberg -  Om livets korthet /
43

(1918) [MARC] Author: Seneca Translator: Johan Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livets korthet - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 43 —

exempel kan han bilda sig. Vi pläga säga, att det icke
stått i vår makt att avgöra, vilka föräldrar ödet skänkt oss.
Men det står oss fritt. Det finns så att säga familjer av
de ädlaste andar; du kan välja någon av dem; du blir gärna
upptagen och det icke blott till deras namn, utan till full
delaktighet i deras egendom. Och denna egendom
behöver icke med simpel snålhet bevakas; den har den
egenskapen, att ju mer man delar med sig, dess mera har man
kvar. Dessa höga andar skola lära dig det eviga livets
väg, de skola lyfta dig så högt upp, att ingen skall kunna
störta dig ned. Detta är den enda möjligheten att föröka
det förgängelsen underkastade livets mått, eller rättare att
ikläda det förgängliga oförgänglighet. Hedersposter,
äre-stoder, allt vad fåfängan skrivit i protokoller eller
hugfäst i uppförda monument, allt detta är en snar
förgängelse underkastat. Det finns ingenting, som icke åldern
i längden förstör, och icke sällan avlägsnar en ny tid, vad en
gammal omgärdat med evärdelig helgd. Men visheten är
oåtkomlig för all tidens åverkan. Nutiden skall ej förstöra den,
ingen kommande tid skall förringa den; tvärtom kommer
tiden, ju längre den skrider, att tillägga något till dess ära.
All avund gäller det som är nära. Det som befinner sig på
långt avstånd ägna vi en mera ogrumlad beundran. Den
vises liv är alltså mycket långt, för honom är ej samma gräns,
som för andra, bestämd. Han ensam kan frigöra sig från de
lagar, som binda människonaturen; honom tjäna alla släkten,
liksom en gud. Har en tid redan förgått, då fasthåller han
den med minnets fasta grepp. Är tiden inne, då brukar
han den. Är det fråga om en tid, som ännu ej är
kommen, då genomlever hans fantasi den i förväg. Denna
förmåga att famna alla tider i ett ögonblick är det, som gör
hans liv så långt, det vill säga så innehållsrikt.

Livet är däremot några korta och oroliga ögonblick
för dem, som ingenting minnas eller veta om det förflutna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livkort/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free