Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livslycka - XIX - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 78 —
“Levat jag har, och det lopp, som ödet mig gav, jag
fullbordat.
I utbreden eder över medmänniskors liv och död, och
när I möten namnet på en för någon stor livsgärning frejdad
man, så skällen I, liksom små hundrackor, när de möta
människor, som de icke känna. Det ligger nämligen i edert
intresse, att ingen människa synes god; I finnen nämligen en
annans dygd vara en förbråelse för eder egen synd.
Avundsamma som I ären, jämfören I deras lysande renhet med
eder mörka smuts och insen icke, vilken skada I själva
haven av ett dylikt tilltag. Ty om de, som följa dygdens
stigar, äro giriga, njutningslystna och fåfänga, vad skall man
tro om er, I som haten själva namnet dygd? I påstån,
att ingen står för vad han säger, och att ingen lever efter
sin predikan. Vad underligt ligger väl häri, då det, som
de tala om, är den högsta själsstyrkan, och de ideal, som
ligga över alla människolivets stormar? De försöka väl
lösgöra sig från sina kors, men var och en av eder bär själv
sina spikar till korsfästelsen. Förda till döden i alla fall,
hänga de dock icke på mer än ett kors var för sig. Men
dessa åter, som äro sig själva ett ständigt straff, plågas av
lika många kors, som deras begärelser äro. Men färdiga till
smädeord äro de, och när det gäller att förolämpa andra,
äro de synnerligen fulla av detta slags älskvärdhet. Man
skulle knappt kunna tro dem ha tid till det, men man kan
ju till och med få se missdådare från sina kors spotta på
förbigående åskådare.
XX.
“Filosoferna stå icke för sina ord.“ De uträtta dock
ganska mycket genom vad de förkunna, genom att
framlägga det sedliga idealet i sin tankebygnad. Om de nu
1 Vergilius’ Aeneid IF, 653.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
