Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 85 —
pekade ut genom fönstret, »ser du sådana rosor
där på rabatten! Vi måste ’knycka’ oss hvar sin!»
Hon sprang ut och kom efter ett par minuter
tillbaka med två stora, halfutslagna rosenknoppar.
»O, så härligt!»
Och Dora och Lisbeth började ett skämtsamt
slagsmål om hvem som skulle ha den största och
vackraste.
Glada och belåtna kommo de en stund
därefter in i salongen, där gästerna, prästen i
församlingen och några familjer från
granngårdarna, redan samlats till middag. Lisbeth kände sig
betydligt frimodigare, tack vare den muntra
pratstunden med Dora. Hon föresatte sig att inte
göra någon sådan där »stöpning» som nyss, utan
en vacker och elegant hälsning, som skulle
väcka tant Reginas välbehag. »Hvilken älsklig ung
flicka,» skulle tant Regina tänka, då Lisbeth neg
för henne, »och hvad den halfutspruckna rosen
väl passar hennes smärta gestalt.» Ja, så skulle
tant Regina tänka... Men hvad i all världen var
det! Hvad hade händt? Hvarför tittade alla
människor så besynnerligt på henne och Dora?
Hvarför tog tant Regina på sig en så hotande
min, då hon fick se dem? Och gamla Pilo, —
aldrig hade Lisbeth i ett mänskligt ansikte sett
ett sådant uttryck af ångest, som i fröken Pilos,
då hon för en fru, som stod bredvid Lisbeth,
berättade den oförargerliga tilldragelsen, att Per
i Hagen sålt fem liter smultron nere i köket.
»Snälla fröken Pilo, hvad är det,» hviskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
