Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tasi skapade. Hennes moder, som i många hänseenden
liknade sin dotter, var ännu på middagshöjden af sin skönhet,
och icke illa belåten med att bli befriad från ett barn, som
hon icke kunde beherska, och som blifvit hennes rival, och
det var ingen liten fördel att få henne gift med en af de
äldsta baroneter i England. Sir Edvard å sin sida hade inga
närmare slägtingar än sin syster, och han hade så litet varit
van att rådföra sig med henne, att han först skref till henne
samma dag han gifte sig. Och samma bref som underrättade
henne om hans fullkomliga tillfrisknande och giftermål, sade
henne också, att han ämnade ofördröjligen föra sin unga
hustru till England.
*
Kapitlet II.
Trots det missnöje Mrs Wilson Brook uttryckt öfver sin
broders giftermål, var hon alldeles ej likgiltig att få se
sin nya svägerska, och hon skattade sin brors ställning för
högt för att ej vara noga om att ställa sig in hos en hustru,
som hon kände skulle komma att utöfva ett stort inflytande
på honom. Följaktligen klädde hon sin vackra person efter
nyaste mod, och ordnade sina läppar för småleenden och
komplimanger, då hon for att besöka bruden på Mivarts Hotel.
Om än hennes fördom varit starkare än den var, hade
den måst gifva vika för främlingens skönhet och behag. Mrs
Brook kunde ej heller undgå att märka sin brors förbättrade
utseende, och hon var tacksam emot den, som åstadkommit
det; ty ehuru en verldslig qvinna, hade hon dock ingen brist
på naturlig tillgifvenhetskänsla. Sir Edvard var hennes
ende broder, och hon glömde nästan den stackars Anna, när
hon såg hans föryngrade utseende och den ömma stolthet,
med hvilken han bevakade hvarje rörelse och lyssnade på hvarje
ord af sin unga hustru.
Barnets åsyn uppväckte de gamla minnena i fasterns själ,
och då hon beundrat hans framsteg och smekt hans långa ljusa
lockar, kunde hon ej afhålla sig från att hviska till hans far:
"Hvad han är lik den stackars Anna!"
Lady Irwin hörde hviskningen; hennes läpp darrade, och
färgen steg på hennes kind; hon drog barnet tätare till sig och
sade sakta: "Jag tycker att han är så lik Edvard."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/morstyfmor/0014.html
