- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
79-80

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pernambuco - Pernambukträ - Pernau - Perniciös - Perniö, Bjernå - Pernod - Pernå - Pérochon, Ernest - Perón, 1. Juan - Perón, 2. Eva - Péronne - Peronosporaceae

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

Pernambukträ—Peronosporaceae

80

km breda, flacka kustslätten med bördiga
sväm-bildningar och riklig nederbörd avlöses i v. av
ett intill 200 m högt, kuperat bälte, varefter
den torra högslätten (sertäo) vidtager, vilken
omfattar 3A av statens ytvidd. P:s främsta
kulturväxter äro sockerrör, kaffe och bomull.
Huvudstad Recife (se d. o.), även kallad
Pernam-b u c 0.

Pernambu’kträ, se Färnbock.

Pe’rnåu, estn. Pärnu, krets- och hamnstad i
s. v. Estland, vid floden Pärnujögi (142 km lång;
flottningsled), nära dess mynning i Pernauviken
av Rigabukten; 21,655 inv. (1938), landets till
storleken 4:e stad. Sågverkscentrum; stora
timmerkvantiteter transporteras nedför Pärnujögis
system till de i staden belägna sågverken.
Möbel-och snickeri- samt läder- och i synnerhet
linneindustri. ö. n. ö. om P. ligger S i n d i (2,086 inv.,
1938). I nära hundra år var P. svensk stad. Det
togs f. ggn av svenskarna 1562, erövrades 1575
av ryssarna och växlade sedan ägare, tills det
1617 definitivt togs av svenskarna från
polackerna. P. erhöll 28/ii 1617 privilegier av Gustav
II Adolf; slottet blev s. å. säte för en svensk
ståthållare. Under stora nordiska kriget spelade
P. åter en viktig roll. 1700 landade Karl XII
på väg till Narva vid P. I aug. 1710 intogo
ryssarna P., dit univ. i Dorpat varit förlagt sedan
1699. Under svensktiden blev P. starkt befäst;
en del av de gamla fästningsverken stodo kvar
till 1830. Av den gamla staden finnas endast
några få sevärdheter kvar. Det moderna P. har
utvecklats som handels- och industristad, även
som en betydande badortstad, fram till 2 :a
världskriget besökt även från de nordiska länderna.

Perniciös (lat. perniciösusj, fördärvlig,
skadlig; dödsbringande (om sjukdomar). —
Perniciös anemi, se Blodbrist.

Pe’miö, B j ernå, kommun i Abo och
Björneborgs län, Finland, vid kusten ö. om staden
Åbo; 378 km2, 9,900 inv., finsktalande.

Pernod [pärnå’], gulgrön fransk likör av
absinttyp men utan absintens giftverkan.
Alkoholstyrka 45%. P. nyttjas företrädesvis som
apéritif.

Pe’rnå, fi. PPrnaja, kommun i Nylands län,
Finland; 424 km2, 8,260 inv., svensktalande.

Pérochon [perå/å’], E r n e s t, fransk
författare (1885—1942). I debutromanen ”Les creux
de maisons” (1913; sv. övers. ”Severin”, 1923)
tecknade P. gripande bondeproletariatet i Vendée.
Från denna sin hembygd hämtade han sedan
motiv till en rad berättelser, som gett honom en
bemärkt plats i modern fransk regionalism. Mest
kända äro ”Nène” (1920; belönad med
Goncourt-priset; sv. övers. 1921) och ”La parcelle 32”
(1922; sv. övers. ”Jordlotten 32”, s. å.).

Peron [pärå’n], 1) Juan Domingo P.,
argentinsk militär och politiker (f. 1895), urspr.
officer, utnämnd till överste 1941. Med
militärrevolten i juni 1943 öppnade sig en politisk bana
för P., som snart intog en ledande ställning
bland den krets av officerare, som kom att
dominera utvecklingen. I nov. 1943 blev han arbets-

minister och förenade därmed fr. o. m. febr.
1944 krigsministerposten och fr. o. m. juni s. å.
även ställningen som vicepresident under general
Farrell. Sitt väsentliga arbete under denna tid
utförde P. som arbetsminister. Med vältalighet
och påtaglig demagogisk förmåga lanserade han
ett socialhjälpprogram, som gav honom stor
personlig popularitet, och skapade en organiserad
arbetarrörelse. En häftig reaktion mot P. ägde
rum i okt. 1945, med stöd även av vissa kretsar
inom armén. P. tvangs avgå från alla sina
poster men återkallades
efter en vecka under
massans jubel 17/io
(vilken dag alltsedan
1946 firats som en
tredje nationaldag i
Argentina). Efter en
skickligt genomförd
valkampanj valdes han
i febr. 1946 med täml.
knapp majoritet till
Argentinas president.
Före sitt tillträde
utnämndes han till
general. — P:s regim
har alltmera antagit

karaktären av diktatur. Sitt stöd har denna haft
dels i armén, dels hos de organiserade arbetarna
i städerna, dels i någon mån hos lantarbetarna.
Det ekonomiska programmet har präglats bl. a.
av socialiseringar (t. ex. utlandsägda järnvägar)
och statsdirigerad utrikeshandel. P. genomdrev
en ny konstitution 1949, men någon egentlig
doktrin i likhet med fascism och nazism har
peronismen knappast uppvisat. Ett militärt
revoltförsök mot P. i sept. 1951 misslyckades.
Ändringar i konstitution och vallag samt
allehanda åtgärder mot oppositionen tillförsäkrade
i nov. 1951 P. omval som president för en
sex-årsperiod.

2) Eva P., f. Duarte, den föreg:s hustru
(1919—1952), urspr. skådespelerska och
vissångerska. När P.i) börjat spela sin stora
politiska roll som arbetsminister, uppträdde hon,
som sedan flera år var lierad med honom, som
folktalare i hans anda. Sedan de ingått äktenskap
1945 och maken blivit statschef, kom hon att inta
en alltmera framträdande roll vid hans sida som
regimens främsta propagandatalare, inspiratör av
det sociala reformarbetet och ledare för den
statliga hjälpverksamheten, utövad genom ”Stiftelsen
Eva Peron”.

Péronne [perå’n], stad i Frankrike, vid floden
Somme 75 km s. om Lille; 4,012 inv. (1946).
P. förstördes under 1 :a världskriget.

Peronosporäceae, svampfamilj av gruppen
Oomycetes bland fykomyceterna. Alla arter äro
växtparasiter med kraftigt utvecklat mycel och
haustorier, på könlös väg alstrade konidier på
särskilda ur substratet, oftast bladöverhuden,
frambrytande bärare. Av konidierna bildas
antingen svärmsporer (Phytophtora, Plasmopara) el.
myceltrådar (Peronospora); hos Bremia
förekomma växelvis svärmspor- och direkt
mycel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free