Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veterinärinrättningen i Skara - Veterinärmedicinska anstalt, Statens - Veterinärstyrelsen - Veteålen - Wiad - Vial - Vibrio - Vicia - Vicker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1852
Veterinärmedicinska anstalt, Statens — Vicker
ningsanstalt för veterinärer, men
som sjukvårdsanstalt för husdjur
och hovslagarskola kvarstår den
ännu. 1945 års riksdag har
beslutat om inrättandet av en
veterinärforskningsanstalt i Skara. Hfld.
Veterinärmedicinska anstalt, Statens,
grundades år 1908 under namn
av Statens veterinärbakteriologiska
anstalt med uppgift att tillhandagå
veterinärförvaltningen med nödiga
vetenskapliga undersökningar, att
utöva veterinärmedicinsk
forskning, att framställa sera och
vacciner m. m. och att tillhandagå
allmänheten med bakteriologiska
undersökningar m. m. Anstalten har
under de senaste åren avsevärt
utökats och 1943 erhållit nya
lokaler vid Experimentalfältet.
Veterinärstyrelsen handhar högsta
ledningen av det civila
veterinärväsendet i vårt land. Upprättades
1948. Under överdirektören sortera
4 byråer nämligen:
Administra-tionsbyrån, Allmänna byrån,
Hygienbyrån samt Tuberkulos- och
kastsjukebyrån, vilka förestås av
veterinärråd.
Veteålen, detsamma som
vetenemato-den, se Trådmaskar.
Wiad. Vid Wiad per Eldtomta på
Södertörn har Institutet för
hus-djursförädling (se d. o.) sina
institutioner och sin försöksgård med
särskilt inredda försöksstallar. Vid
Wiad mottagas även
lantbruksele-ver.
Vial är en baljväxt tillhörande
släktet Lathyrus. Till släktet hörande
arter kännetecknas av fåpariga
blad med klänge och stora stipler.
De ha stora vackra blommor och
breda platta baljor. Den
gulblommiga ängsvialen förekommer
allmänt i ängsmarker och andra
gräsbevuxna marker. Den ger ett
värdefullt äggviterikt foder, men har
ej upptagits i odling. Försök ha
gjorts med de storvuxna arterna
back- och lundvial. Dessa äro dock
ej vidare begärliga som foder. —
Luktärten tillhör vialsläktet. Den
har stora praktfulla blommor på
långa skaft i de flesta färger. KIK.
Vibrio, se Bakterier.
Vicia, se Vicker.
Vicker (Vicia). Vickern tillhör
balj-växternas familj. Den har
mång-pariga blad med klängen. Baljorna
äro långsträckta och innehålla
många frön. Vicker-släktet
innehåller ett flertal arter men endast
en av dem, nämligen fodervicker
(Vicia sativa L.) har fått någon
betydelse som kulturväxt. —
Kråkvicker är en låg ört med 7—10
par-bladiga blad och blåvioletta
blommor och små mörka, runda frön.
Växer vild i hela landet på ängar
och betesmarker. Bra betesväxt
men kan ej användas på ett
växtföljdskifte emedan dess rotstockar
kvarleva i jorden och kan bli ett
besvärande ogräs. — Luddvicker
är lik kråkvickern men har längre
stjälk som oftast är ullig eller
hårig. Sorten odlas i någon
omfattning tillsammans med råg till
grönfoder. Luddvickern övervintrar väl
vid sådd på sommaren. Inblandad i
vårsäd ger luddvickern lägre skörd.
Luddvickern ökar grönfodrets
näringsinnehåll men den ätes ej
gärna av djuren. — Häckvicker,
busk-vicker, skogsvicker och backvicker
äro örter, som ej ha något vidare
praktiskt värde. Foder- eller
åker-vicker användes däremot till
odling. Fodervickern har 5—7-pariga
blad samt rödvioletta eller vita
blommor i bladvecken. Baljorna
äro långa, smala oftast fint ludna.
Fröna äro linsformiga till kubiska
med gulgrå, röd till biåsvart färg.
Självbefruktning är regel men
korsbefruktning kan förekomma.
— Vickern är mycket formrik men
ur odlingssynpunkt skiljer man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
