Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1926
Ärftlighetslära
Fig. 2. Hur överkorsningen anses tillgå.
Ur kromosomerna AB (från fadern) och
a b (från modern) ha bildats
kromosomerna Ab och aB av helt ny typ.
ma regler som gälla för andra
egenskaper. De anlag som
bestämma könet äro knutna till de s. k.
könskromosomerna. Dessa bruka
också betecknas som X- och
Y-kro-mosomer. Det ena könet har två
X-kromosomer (XX) och kallas h
o-mogametiskt, det andra har
en X- och en Y-kromosom (XY)
eller blott en ensam X-kromosom
(X) och kallas
heterogame-tiskt. Om vid befruktningen
ett ägg och en spermatozo med var
sin X-kromosom förenas får den
nya individen utseendet XX (vilket
i allmänhet betyder honkön). Om
endera av de båda könscellerna
som mötas vid befruktningen har
en X-kromosom men den andra en
Y-kromosom eller ingen
könskro-mosom alls får den nya individen
utseendet XY eller XO (vilket i
allmänhet betyder hankön).
Sannolikheten är lika stor för båda fallen.
— I könskromosomerna kunna
också andra anlag än de som
bestämma könet ha sitt säte. Här
förekommer sålunda koppling. Den
kallas könsbunden nedärvning och
ut-märkes av att vissa egenskaper äro
knutna till individens kön. I
hönsskötseln drager man nytta av detta
förhållande och kan Vid korsning
av vissa raser redan strax efter
kläckningen med ledning av vissa
färgteckningar sortera
kycklingarna efter könet. — Vid
förädlings-arbetet med växter och djur kan
det i vissa fall vara ett önskemål
att frambringa individer med
högsta möjliga grad av homozygoti
beträffande de eftersträvansvärda
anlagen. Om två föräldraindivider
båda äro homozygota för samma
goda anlag blir även avkomman
homozygot med avseende på dessa
anlag. Genom att para
närbesläktade djur (inavel) ökar man för
varje generation homozygotin hos
materialet. Fortsätter man så länge
att fullständig homozygoti
inträder, blir följden att avkomman blir
konstant och identisk med
föräldrarna. En sådan enhetlig familj
kallas en ren linje. I naturen
förekommer rena linjer hos de
själv-befruktande växterna, t. ex. vete,
korn, ärter och bönor m. fl.
Stammar eller ”sorter” av dessa
kulturväxter, som erhållits genom
vegetativ förökning av en enda planta,
ger vid frösådd konstant avkomma.
Detta i motsats till sådana
”sorter”, som erhållits genom vegativ
förökning av en enda planta, t. ex.
potatis, jordgubbar m. fl. Sorter av
dessa kulturväxter bilda en klon
(se ovan), som är konstant så länge
den förökas vegetativt men som
ger varierande fröavkomma,
eftersom plantorna äro heterozygota. —
Varken hos växter eller djur är
dock inavel den normala
fortplant-ningsformen. Tvingas normalt
kors-befruktande organismer till inavel
sker oftast en allmän försvagning
av individerna, s. k.
inavelsgene-ration (se Degeneration). Denna
kan dock åter upphävas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
