Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: biografier - 6. Grefve Robert Henrik Rehbinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många år förflöto icke, innan de genom Anjala-förbundets stämplingar
voro på väg att förverkligas. Rehbinder beklagar, att samtliga de
sammansvurne voro finska tjenstemän, och att största delen af dem
hade Finland till hemland. Den finska nationalhedern kände sig häraf
blottstäld, och den enda, som af tilldragelsen drog fördel, var konungen,
som skickligt profiterade af tilldragelsen för att skylla fälttågets
misslyckande på befälets olydnad och för att skaffa sig ett parti af alla dem,
hvilka ogillade ett handlingssätt, stridande mot hederns lagar och mot
den militära disciplinen.
Det öde, som drabbade de oclycklige sammansvurne, tjenade endast
till att yttermera förbittra partihatet. Hela nationen delade sig i
rojalister och sig så kallande patrioter. I moderlandet (det egentliga Sverige)
rigtade sig dessas hätskhet hufvudsakligen mot konungens person och
slutade med ett gräsligt brott. I Finland delade oppositionen tvifvelsutan
det mot konungen närda hatet, ehuru i en mindre grad; men detta
parti bevarade på samma gång baktanken om en nationalitet, mer eller
mindre oberoende, och om ett närmande till Ryssland. Och ehuru efter
Gustaf IIl’s död en långvarig fred, partiernas gradvisa fusion och
nationens ständigt växande välmåga läto dessa idéer försvagas och nästan
falla i glömska, så funnos dock fortfarande menniskor hängifna chimärer
och exalterade partimän, hvilka smickrade sig med förhoppningen att
en dag få skåda fullbordan af deras älsklingsplan.
Brytningen mellan Ryssland och Sverige 1808 bildade uppslaget till
Finlands skilsmässa från ett rike, af hvilket det sedan århundraden
utgjort en del. Hurudant i allmänhet uppfattningssättet af en sådan
förändring i landets öde än var, så lät dock en qvarlefva af gammal
partianda några gnistor spraka upp, hvilka här och der lågo fördolda under
askan. Gamla böjelser för Ryssland lefde upp bland Sprengtportens
lärjungar, af hvilka några ännu funnos qvar, bland sådana, hvilka tagit
större eller mindre del i 1788 års händelser eller af sina föräldrar ärft
vissa opinioner i samma riktning, och slutligen bland individer, hvilka
spekulerade på förökande af sin egen förmögenhet utan att alltför
mycket oroa sig för medlen härtill. Det var genom en förening af alla
dessa personer, som den minoritet bildade sig, hvilken arbetade på ett
hemligt, men verksamt sätt för att stämma opinionen till förmån för
Ryssland.
För Rehbinders politiska åskådningssätt är denna framställning af
partiförhållandena i Finland före och under år 1808 högeligen upplysande.
Delvis uppfostrad i Sverige och med många andra personliga band fästad
vid detta land, kände han sig dock i främsta rummet såsom finne.
Men denna hans finska nationalkänsla tog icke, såsom hos Sprengtporten,
hos en del af Anjalamännen och hos den lilla „minoriteten“ år 1808,
formen af en mot Sverige fiendtlig politik och af en entusiastisk
anslutning till Ryssland; den visste tillbörligen uppskatta styrkan af de
band, en månghundraårig förening skapat mellan tvenne ursprungligen
olika folk; den visste taga hänsyn till, hvad det stora flertalet af nationen
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
