Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berg. Den kommer nog att hålla oss stången. Så ha vi brö-
derna S., som känna till hvar buske, hvar gångstig och hvar
kolbotten i sin socken och i Gräsmarken med; så icke tror
jag att det kommer att gå hårdt på våra patroner.»
Så teg han. »Vidare?» sporde jag. — »Vidare, ja, det
får du se. Nu gå vi och äta frukost, kom!» Så styrde vi
af för ut, der matsalen var belägen, och der stötte vi på
en bekant. Det blef derför ej vidare tal om jagten eller
blifvande jagtkamrater förrän vi med ångaren lade till vid
en brygga. »Der äro de!» sade Studenten.
»Hvilka?»
» Våra jagtkamrater bröderna S.»
Dem måste man bekika. Detta blef ock nära nog allt,
ty ångbåten dröjde ej mer än en minut på stället. Men
denna begagnade Studenten väl, ty han sade mig sedan, att
de skulle båda förena sig med oss, den ene först och den
andre sedan. Vi skulle sammanträffa följande dag i Gräs-
marken, så lydde buden från jagtherrarne i Sunne.
Fryken-sjöarne äro tre: Nedre, Mellan- och Öfre sjön,
och ehuru jag många gånger färdats på dem, kan jag ej
afgöra, hvilken af dem är vackrast. Vi voro nu på Mellan-
Fryken, och sant är, att den är ovanligt vacker och erbjuder
omvexlande utsigter: mörka, allvarliga, skogbevuxna höjder,
odlade marker, dalgångar och trotsiga små kullar, der löf-
skogen är den öfvervägande. Nu var den i sin höstdrägt:
gul och grön, röd och brun, en rikedom af färger mot en
ljusblå himmel och ett återspeglande vatten, alltsammans
belyst af en matt sol och omhöljdt af en ljum luft — en
riktig önskedag för jägare.
Också kände vi oss väl. »Ser du höjden der och vägen?»
sade Studenten. Ja, jag såg både höjden, den bugtande
landsvägen, de många grönrågsfälten, de ljusa uthuggnin-
garna. »Ja, der du,» sade han, »har jag jagat många gån-
ger och haft det bra. Eja, vore vi der!»
»Ser du de blånande bergen der mot norr?» — »Ja,
det är Gräsmarksbergen. Vi hinna dit i kväll, om blott
denna padda till ångbåt ville röra på sig.» — »Åh,» sade
Studenten, »säg ingenting om ångbåten! Mins du förr i tiden,
då vi blott hade ’Esaias Tegnér?’» Vid tanken på den båten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
