Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. De första tibetanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA TIBETANERNA 9 r ,
tid att förlora. Det tibetanska partiet var säkert jakjägare som
snart skulle vända hem och vi måste absolut få fatt i dem,
de skulle gifva oss värdefulla underrättelser och kanske vi skulle
kunna göra upp ressällskap med dem, det vore ju ovärderligt
att i den labyrint af berg som nu reste sig framför oss, få
vägvisare. Att de sett oss var alldeles solklart. Undginge de
oss nu, skulle de skynda att berätta hvad de sett, nyheten
skulle gå från mun till mun ända till Lassa och vi skulle hindras
från att framtränga till den heliga staden.
Schagdur och Lama fingo order att genast rida fram till
tibetanernas läger som befann sig på blott tre kilometers af-
stånd. Äfven den förre var iförd sin mongoliska dräkt och
medförde tobak och te för att öfvertyga tibetanerna om att
de hade med vänner att göra. Äfven silfver fick han med
sig för att försöka kursa till sig ett par hästar. Sålunda för-
beredda plumsade de åter öfver älfven och försvunno bakom
kullarna.
I mörkret återvände de. Af lägret fanns intet annat kvar
än den rykande argolelden, omgifven af ett par jakskallar och
klöfvar efter tibetanernas maltid. Sparet af deras karavan löpte
österut och frågan gällde nu om vi skulle söka upphinna dem
eller ej. På grund af våra hästars dåliga kondition beslöto
vi afstå därifrån, i synnerhet som man kunde taga för alldeles
gifvet att tibetanerna ämnade färdas hela natten och hela föl-
jande dag för att skaffa sig i säkerhet för de okända främ-
lingar de sett rida omkring och skjuta björnar.
Nu var det slut med friden i vårt läger, vi voro icke
längre ensamma herrar öfver Tibets ödsliga vidder, vi voro
en invasionskår, som sannolikt skulle mottagas fientligt. Hädan-
efter skulle sträng nattvakt hållas och djuren noga bevakas.
Nu gällde det att ju förr dess hellre finna en lämplig plats
till hufvudkvarter, och i samråd med Schagdur beslöt jag att
blott han, jag och Lama skulle företaga ridten mot Lassa, men
att Tjerdon skulle stanna kvar i hufvudlägret, som var i behof
af starkaste möjliga försvar. Äfven borde Tjernoff snart vara
att återförvänta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
