Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. De första tibetanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA TIBETANERNA 255
sidor omgifvet af breda gletschertungor, från hvilka klara bäckar
spridde sig och gjorde marken mjuk och försåtligt sjunkande.
En oerhördt våldsam hagelstorm låg oss rakt emot. Af baschli-
ken har man Töga nytta då haglet horisontellt jagas en rakt
i ansiktet och kornen trilla ned på halsen och smälta. Under
glaciärernas. bräm betade nu tre hundra jakar, liknande en liten
krigshär, som retirerade för vårt annalkande. Vi streta och
arbeta oss småningom upp till tröskeln, där instrumenten visa
5462 meters höjd. Ett virrvarr af berg utbreder sig i söder;
en bäck går ned åt detta håll, uppsamlar tillflöden från sidorna
och växer till en ansenlig älf. Här angrepo hundarna med
dödsförakt sju gamla jakar. Fyra togo genast till flykten, tre
höllo stånd en stund med nosen i marken och hornen i högsta
hugg, men sedan hundarna koncentrerat sin attack på en af
dem, drogo sig ytterligare två tillbaka. Den siste hade ett
förskräckligt besvär att freda sig, men hittade till slut på den
fintliga taktiken att fatta posto midt i den skummande älfven,
där hundarna blefvo alldeles bortkollrade. Efter en stund
kommo två af kamraterna tillbaka för att se efter hur han
mådde, men då hade hundarna tröttnat på leken och sutto
på stranden, betraktande fienden.
Älfven upptager från höger ett biflöde och böjer sedan
åt sydost genom en markerad dalgång, som, såsom vi hoppades,
småningom skulle föra oss till trakter med allt bättre befe.
Här uppträdde en högst egendomlig formation, nämligen två
mäktiga isband, följande hvar sin strand. Karavanen leddes
på högra sidans iskaka, som var två meter hög. Men så hejdades
vi af ett afbrott, där det gällde att komma ned från isen till
dalbottnen, som var fylld med brusande vatten. Det tog oss
en evig tid att med yxor och spadar hugga in och med grus
och sand beströ en gångstig, utför hvilken kamelerna försiktigt
fördes en och en. Under tiden hade Schagdur rekognoscerat
nedåt dalen, och då vi slutligen mötte honom förklarade han
att vi lätteligen kunde fortsätta en half mil, men att sedan
dalen kröp ihop till en hålväg, där hela floden, djup och
skummande vältrade sig ned. Vattnet var en meter djupt vid
den punkt där han vände. Jag insåg genast att det kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
