- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
199

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Fienderna tränga på

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avseende på sångböckerna och den lilla broschyren om
Armén och dess arbete.

Frampå eftermiddagen kom en man och bröt sigillen på
byrålådan. Vi återfingo allt med undantag av breven och
några predikoutkast. Senare meddelades vi att, om vi kunde
framvisa papper från Petrograd på att vi hade rätt att sälja
tidningen, så skulle den frigivas också i Moskva.
Litteraturrummet med boklagret sågo undersökarna aldrig.

Den 11 november hade turen kommit till Petrograd.
Något före expeditionstidens slut kommo ett par män till
högkvarteret och förklarade att de hade i uppdrag att
stänga detsamma och försegla dörrarna. Kassörskan
skyndade ut med kassan, det var allt, som blev räddat. En hel
del av mina privata tillhörigheter stannade kvar. Det sades
att stängningen möjligen endast var tillfällig. Lilla salen
och ett par andra rum stängdes dock icke.

Med fröken von Weisberg som tolk besökte jag den
därpå, G. P. U. (Tjekan) i Gorohovaja 2 för att få veta
orsaken till stängningen. Men först någon dag senare fick
jag träffa herr Stepanoff, en ung man, som hade hand om
vår sak. Han underkastade mig en formlig examinering
rörande vårt arbete och våra arbetsplaner. Men i trots av
alla påminnelser blev det, som det var. Vi fortsatte
emellertid våra möten i lilla salen. Det fanns ingen konsekvens
i myndigheternas uppträdande. Den stora mötessalen
stängdes, men icke den lilla. Hur mången gång stod jag inte
utanför den förseglade dörren till min expedition, då jag
behövde något, som blivit kvar därinne, frestad att slita
tråden mellan de två lacksigillen! Det skulle ha varit den
lättåste sak i världen att återställa det hela, så att ingen
kunnat observera något. Men jag segrade över frestelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free