Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - I. Markbeskaffenhetens betydelse för skogsväxten - 1. Trädens behov av näring från jorden och deras allmänna krav på jordmånens beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förberedande del.
lucker och varm samt ökar cless genomsläpplighet för luft och vatten; den påskyndar
silikaternas, humussubstansernas och vissa skadliga järn- och svavelföreningars
sönderdelning; den hindrar uppkomsten av humussyror och neutraliserar uppkomna
sådana; den gynnar den vid förmultning av organiska ämnen uppkommande
ammoni-akens oxidation till salpetersyra genom nitrificerande organismer. Framför allt är det
den kolsyrade kalken, som i dessa hänseenden är verksam.
Magnesiu n är bundet vid vissa äggviteföreningar, särskilt i fröna, och finnes
även i klorofyllet.
Järnet är nödvändigt för klorofyllbildning, utan vilken växtens
kolsyreassimilation ej kan försiggå.
De mängder av förenämnda, för växtens liv och utveckling nödvändiga
eller viktiga grundämnen, som åtgå för vidmakthållande av ett fullgott
skogsbestånd, äro ganska ansenliga, om de än utgöra blott en ringa bråkdel av de lösa
jordlagrens hela massa. Genom kemiska analyser av askan från träd eller
träddelar i olika utvecklingsstadier har man kunnat ernå kännedom om den
upptagna kvantiteten av flertalet av dessa ämnen. Med stöd av dylika
undersökningar har man sökt beräkna den mängd av mineralämnen ett skogsbestånd i
genomsnitt årligen behöver pr hektar för produktion av hela sin organiska
substans. En av de mest kända dylika beräkningar är den, som framlagts av
d:r E. Ebermayer i hans redan 1873 utkomna stora arbete: »Lehre der
Wald-streu» sid. 116. Enligt denna skulle pr år och hektar åtgå följande
viktsmängder (i kilogram) av de särskilda mineralämnena:
Summa
askbeståndsdelar. Kali KO. Natron NaO. Kalk CaO. [-Magnesium-] {+Magne- sium+} MgO. Järn- och
mangan-oxid Fe203. [-Fosforsyra-] {+Fosfor- syra+} P2O5. [-»Svavelsyra.-] {+»Svavel- syra.+} S03. [-Kiselsyra-] {+Kisel- syra+} Si02.
För bok i
120-àrig omloppstid.
Till veden . . . 29,60 4,65 0,91 14,42 3:85 0,25 2,87 0,22 2,41
Till ströet.... 185.54 9>8? !?99 81,92 12,22 5:XI 10,45 3:62 60,36
Summa 215, «4 14-52 2,90 96534 l6,07 5:36 13:32 3:84 62,77
För gran i
120-årig omloppstid.
Till veden . . . 22,56 4,06 0,48 9, 2,03 4:67 1:45 0,72 Ej angiv.
Till ströet . . . 4,82 1,68 60,94 6,95 3:42 6,41 2,io 49,60
Summa 158,48 8,88 2,i6 70,09 8,98 8,09 7,86 2,82 49,60
För tall i
100-årig omloppstid.
Till veden . . . 16,54 2,60 0,21 10,04 I,70 O.ii 1,07 0,26 0,55
Till ströet . . . 46,52 4)84 2,04 18,87 4-8° 4:°7 3:68 1,69 6,S3
Summa 63,06 7:44 2,25 28,9. 6,50 4,i8 4:75 r:95 7,08
I denna beräkning saknas emellertid ett av de viktigaste ur jorden
upptagna näringsämnena, nämligen kvävet, som ej återfinnes i askan, emedan det
— 6 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
