Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - c. Slutenhet - 1. Olika slag av och beteckningssätt för slutenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE DEL-’
Framförallt gäller det därvid att klargöra, huru den med x betecknade slutenhetsgraden,
vilken vanligen betraktas som den normala, bör te sig. Ett något så när rätt
bedömande härav förutsätter kännedom om tillväxtförhållandena hos normala bestånd av
samma ålder, trädart och markbonitet som det föreliggande. I utlandet har man,
såsom förut nämnts, sedan länge utarbetat s. k. erfarenhetstabeller för större eller mindre
områden och olika markboniteter till ledning vid ett sådant bedömande. För vårt land
sakna vi tyvärr sådana erfarenhetstabeller utom beträffande rena tallbestånd. Ett
trängande önskemål är, att sådana hjälpmedel måtte även hos oss komma till stånd,
omfattande olika trädslag inom ej alltför stora områden med något så när likartade
ståndortsförhållanden. Innan denna brist blivit avhjälpt, sättes skogsmannens erfarenhet och
omdömesförmåga vid avgörande av hithörande frågor på ganska hårda prov. Detta är
särskilt fallet vid fastslående av den normala slutenheten för den högsta
värdeavkastningen, emedan denna, förutom av trädslagets biologiska egenskaper och de rådande
ståndortsförhållandena, till huvudsaklig del bestämmes av vilka virkessortiment, som
eftersträvas och betingelserna för deras avsättning. Den normala slutenheten för
värdetillväxten rör sig inom vidare gränser än när det gäller den biologiska eller
massaproduktionsslutenheten.
Till stöd för bedömande av ett bestånds slutenhetsgrad kunna väljas flera
utgångspunkter. Bland sådana må nämnas: 1:0 huvudbeståndets
kronförhàl-lande; 2:0 bestånds- eller stamgrundytan per hektar; 3:0 trädantalet per hektar ;
4:0 beståndsmedelstammens ståndyta; 5:0 ljustillförseln konstaterad genom
fotometriska mätningar samt möjligen, särskilt när det gäller den biologiska
slutenheten, 6:0 markvegetationens beskaffenhet.
Med kronförhållande förstår man den levande kronans längd i förhällande
till hela trädets. Ju tätare beståndet är, desto starkare gör sig kvistrensningen
gällande och desto mindre blir, under i övrigt lika förhållanden,
kronförhål-landet. Så länge ett slutet bestånd befinner sig i livlig höjdtillväxt, minskas
kronförhållandet hos de härskande stamklasserna jämförelsevis långsamt, emedan
kronans ökning i toppen motväger dess minskning vid basen. Men sedan
höjd-tillväxten börjat avtaga, sker minskningen nerifrån hastigare än tillväxten i
toppen, och kronförhållandet avtager snabbare. Vid samma slutenhetsgrad är
således kronförhållandet något olika under olika åldrar hos beståndet, men å
andra sidan är vid samma ålder och slutenhet — förutsatt samma trädslag och
markbonitet — kronförhållandet tämligen lika. Man har således när det gäller
likåldriga bestånd i kronförhållandet en ganska god mätare på slutenhetsgraden.
Dock bör betonas att detta icke gäller bestånd, som efter det den huvudsakliga
höj dtillväxten avslutats varit utsatta för starka huggningar. Kronförhållandet
ändras då föga även om utglesningen blir aldrig så stark. Kronans förändring
sker då i bredden icke i längden. Det ligger i öppen dag, att vid samma
ålder och slutenhet olika trädslag kunna hava olika kronförhållande. Under
sistnämnda förutsättningar hava de skuggfördragande trädslagen alltid större
kronförhållande än de ljusbehövande. I bestånd, sammansatta av trädslag med
Olika ljusbehov, är kronförhållandet sålunda olika hos de i beståndet ingående
trädarterna.
Huru kronförhållandet ställer sig vid olika åldrar och markboniteter vid
normal slutenhet hos våra olika trädslag känner man icke till fyllest. I stort sett
kan dock sägas, att efter medelåldern kronlängden i våra vanliga barrträdsbe-
— 44 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
