- Project Runeberg -  Koranen /
xv

(1917) [MARC] Translator: Karl Vilhelm Zetterstéen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - I. Om Muḥammeds person och liv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppföra en moské,[1] förmodligen efter de judiska
synagogornas förebild. I Mekka hade de rättrogna förrättat bön
endast tre gånger om dagen, men redan under den första
tiden efter utvandringen till Medina ökades de dagliga
bönernas antal till fyra, och sedermera uppkom det ännu
rådande bruket att hålla bön icke mindre än fem gånger
under dygnets lopp, nämligen vid soluppgången, omedelbart
efter kl. 12, på eftermiddagen, vid solnedgången och vid
nattens inbrott. För övrigt förrättas den muhammedanska
bönen alltid efter ett noga bestämt formulär, innehållande
detaljerade föreskrifter icke allenast för allt vad som skall
läsas under bönen, utan även för de därmed förenade
knäböjningarna och övriga kroppsställningarna.[2] På fredagen
hålles dessutom predikan i moskéerna. Efter Muḥammeds
utvandring till Medina infördes vidare aḏān »kallelsen till
bön», som sjunges av muʾeḏḏin »böneutroparen» från
minaretens topp, när bönestunden är inne. Vad slutligen ḳibla
»riktningen under bönen» beträffar, följde profeten under den
första tiden av sin vistelse i Medina det judiska bruket att
vända sig mot Jerusalem i stället för den gamla arabiska
helgedomen Kaʿba i Mekka.[3]

I enlighet med den judiska seden att helighålla den stora
försoningsdagen, den 10 i månaden Tischri, med fasta
påbjöd Muḥammed fasta på ʿĀšūrāʾdagen[4] »den tionde». När
denna firades, är osäkert; den bör i alla händelser
ursprungligen hava firats under hösten i likhet med judarnes


[1] Av det arabiska masǧid “knäböjningsplats“, “bönhus“, vilket i sin
ordning kommer av verbet saǧada “falla ned“, “tillbedja“, προςκυνέοματα.
[2] Som den muhammedanska bönen, på arabiska ṣalāt, sålunda
väsentligen skiljer sig från vad som hos oss menas med “bön“, föredraga
åtskilliga orientalister att återgiva ṣalāt med “gudstjänst“ och det motsvarande
verbet ṣallā, vilket eljes översättes med “bedja“, med “hålla gudstjänst“.
[3] Kaʿba, egentligen “tärning“, är namnet på en mitt på Mekkas
tempelgård stående rätvinklig stenbyggnad, som långt före Muḥammeds tid
utgjort en nationalhelgedom för de hedniska araberna. I sydöstra hörnet
är muhammedanismens heligaste klenod, al-ḥaǧar al-aswad “den svarta
stenen“, inmurad. Om det ämne, varav denna sten består, är ingenting
med visshet känt.
[4] ʿĀšūrāʾ är samma ord som det hebreiska ʿāsōr “den tionde“.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 3 17:33:33 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zetkoran/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free