Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att inleda en framställning av någon tilldragelse, som förutsättes som
redan bekant, och är egentligen beroende av ett underförstått uḏkur “kom
ihåg (huru det var, när)!“
29 ff. Denna legend torde hästamma från syriska, icke från judiska
källor; se Grünbaum, Neue Beiträge zur semitischen Sagenkunde, Leiden 1893,
sid. 60.
29. “Dem“, alla, som fingo namn av Gud.
31. Man väntar taktumūna “döljen“ i stället för kuntum taktumūna “dolden“.
32. Iblīs, arabisk förvrängning av διάβολος “djävul“.
36. Den första delen av denna vers är en onödig upprepning av vers
34 och bör tydligen strykas.
38—69. Predikan för judarne.
40. Allmosan, zakāt eller ṣadaḳa, bestod ursprungligen av frivilliga
bidrag till de fattigas underhåll, men antog med tiden mer och mer
karaktären av en verklig skatt, i synnerhet i fråga om bidragen från nyomvända
arabiska stammar (jfr 9: 60), utan att Muḥammed själv någonsin
genomförde någon bestämd skillnad mellan sådana gåvor, som berodde av enskild
offervillighet, och formliga skatter till staten.
48. Ordagrant “40 nätter“. Araberna räkna vanligen tiden efter
nätter, vilket sammanhänger därmed, att det muhammedanska dygnet börjar
med solnedgången.
50. Det arabiska furḳān, som här översättes med “urskillning“, är
egentligen lånat från arameiskan, där det betyder “befrielse“, “frälsning“.
När Muḥammed upptog det i arabiskan, använde han det emellertid i
anslutning till den motsvarande verbalstammen, som i arabiskan betyder
“skilja“, i betydelsen “skiljande mellan sant och falskt“, “urskillning“,
“uppenbarelse“. 8: 42 torde det emellertid betyda “avgörande“.
51. “Döden eder själva“ eller “döden varandra“, d. v. s. de skyldiga
bland eder. Jfr Exod. 32: 24 ff.
52. Ur den rabbinska litteraturen anföres ett parallellställe, där det
heter, att Israels barn önskade få se Gud och förlorade besinningen, då de
fingo se honom, men sedan återfingo medvetandet, Grünbaum, anf. arb.
s. 169.
53. “Från döden“, efter åskslaget.
54. Framför “äten“ underförstås: “och vi sade“. Jfr 7: 160 ff.
55. Den sannolikaste förklaringen av denna vers är den, som givits
av Hirschfeld New Researches into the composition and exegesis of the
Qoran, London 1902, s. 107. Enligt hans tolkning menas med “denna
stad“ Jerusalem, medan orden “träden in genom porten“ etc. torde avse
det ögonblick på försoningsdagen, då översteprästen träder in i det allra
heligaste i templet. Ordet ḥiṭṭa “tillgift“ är antagligen hämtat från
syndabekännelsen i Mischna (Jōmā III: 8; IV: 2; VI: 2), och den förändring, som
här lägges judarne till last, skulle då vara av liturgisk karaktär, enär den
ifrågavarande formeln har en något avvikande ordalydelse i den vanliga
bönboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
