Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Anmärkningar
- 2
- 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
282—284. Bestämmelser angående lån. Att döma av dessa föreskrifters
detaljerade beskaffenhet, torde de icke härstamma från den första tiden efter
utvandringen från Mekka.
282. “Ej själv i stånd att förestava“ av andra orsaker, såsom att han
är t. ex. stum eller obekant med språket. — “Det bekvämaste sättet att
undanrödja några tvivelsmål“, ordagrant: “närmare än att I icke tvivlen“,
d. v. s. detta är bekvämare än att sedan vederlägga några eventuella tvivel
angående skuldens beskaffenhet, belopp o. s. v. — “Lida någon skada“
eller “göra någon skada“. Rent språkligt sett äro båda tolkningarna lika
berättigade.
285—286. Möjligen från den mekkanska tiden.
285. Meningen är, att var och en, som tror, säger: “Vi göra ingen
skillnad“. Andra läsa jufarriḳu i stället för nufarriḳu. Då blir
översättningen: “var och en tror — — —, i det han icke gör någon skillnad“.
3.
Den första delen, som omfattar vers 1—86 och bland annat även
innehåller en lovsång av judisk proveniens (25—26), torde härstamma från tiden
efter slaget vid Bedr.
2. Tōrā, den hebreiska benämningen på pentateuken. — “Urskillningen“,
jfr 2: 50, anm.
11. Syftar på slaget vid Bedr, där något mer än tre hundra av
Muḥammeds anhängare kämpade mot en tredubbel övermakt. Uttrycket betyder,
att de otrogna uppskattade de rättrogna till dubbelt så många som de själva
eller till dubbelt så många som de rättrogna verkligen voro, eller ock att
de senare uppskattade de förra endast till dubbelt så många som de
rättrogna voro (jfr 8: 66). För den sista tolkningen talar läsarten taraunahum
“I uppskattaden dem“.
19. “De olärda“, de hedniska araberna.
22. Enligt en förklaring syftar detta på ett tillfälle, då Muḥammed kom
in i en judisk skola och tillfrågades, vilken religion han bekände. Då han
svarade, att han bekände sig till Abrahams religion, invändes, att denne
var jude, varpå Muḥammed sade: “Tag fram tora! Den skall döma mellan
oss och eder.“ De närvarande vägrade emellertid. Enligt en annan
uppgift syftar versen på en jude, som begått äktenskapsbrott med en judinna.
och då profeten dekreterade, att de skulle stenas (jfr Deut. 22: 22 och
Hes. 16: 40), bestredo judarne, att något sådant stadgades i den mosaiska lagen.
31. Muḥammed kan svårligen fritagas från att hava förväxlat jungfru
Maria med Moses syster Maria. — Variant: waḍaʿtu i stället för waḍaʿat.
Då hör alltsammans till moderns ord, och det hela betyder: “och Gud vet
ju bäst vad jag nedkommit med“. — Det arabiska raǧīm är säkerligen
identiskt med det etiopiska rᵉgūm “förbannad“, men av 67: 5 framgår, att
Muḥammed missförstått det främmande ordet och använt det i betydelsen
“stenad“ i anslutning till det arabiska verbet raǧama “stena“. Jfr dock
Grimme, anf. arb. II, 70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 3 17:33:33 2024
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/zetkoran/0526.html
