Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
34. “Ett ord“, Jesus entligt Baiḍāwī.
40. Rörande legenderna om Maria och Kristus hänvisas till de
apokryfiska evangelierna (utg. av Tischendorf, Leipzig 1853) såsom Evangelium
infantiæ, kap. 1 och Evangelium Thomæ, kap. 2.
44. “Så ock till bekräftelse“, beroende av “jag kommer till eder“ i vers
43 eller snarare av “som en apostel“ i samma vers, ehuru det är Jesus
själv, som talar.
47. “De“, judarne.
50. Variant: fa-nuwaffīhim “skola vi giva“.
65. Syftar på några judar, som vid ett tillfälle uppmanade sina
trosbröder att först rätta sig efter Muḥammeds föreskrifter och sedan opponera
sig i förhoppning, att profetens anhängare vid åsynen härav skulle tro, att
judarne vid närmare eftertanke funnit Muḥammeds läror oantagliga, och
med anledning därav själva börja vackla i sin tro. De närmare
omständigheterna berättas emellertid olika.
66. Orden “tron icke“ förekomma ej i originalet, utan hava
underförståtts från det föregående i enlighet med en av de förklaringar, Baiḍāwī
meddelar till detta osäkra och mångtydiga ställe. Enligt denna uppfattning
avbrytes det direkta anförandet genom parentesen: “Säg: Den rätta
vägledningen är förvisso Guds vägledning“, men det är även möjligt, att denna
parentes är en yngre interpolation, som helt och hållet bör strykas.
73. Här är det fråga om Kristus.
74. “Han“, Gud.
75. Den grammatiska konstruktionen i denna vers är omtvistad. Läser
man la-mā, så hänvisar la på det följande la-tuʾminunna “så skolen I
sannerligen tro“, varvid mā kan fattas konditionalt eller som relativ “det, som
jag givit eder“. En annan läsart är li-mā. Även i detta fall kan mā fattas
på två sätt, antingen som omskrivning för en infinitiv: “därför att jag givit
eder och det sedan kommit en apostel, har Gud ingått förbund“ eller som
relativ: “Gud har ingått förbund på grund av det, som jag givit eder, och
sedan har det kommit en apostel“. Slutligen förekommer även läsarten
lammā, som då förklaras antingen som den temporala konjunktionen “då“
eller som en sammandragning av la-min-mā (lamimmā >lammmā >lammā)
“sannerligen emedan“.
85. Översättningen är ordagrann; man väntar emellertid: “om han ville
köpa sig fri“.
87—113. Detta stycke hänvisar tydligen på tiden efter slaget vid Bedr.
90. I originalet Bakka, biform till Mekka.
91: “Abrahams plats“, märket efter Abrahams fot.
98. “Då I voren fiender“, under den förmuhammedanska tiden.
101. “Dem, som söndra sig och tvista“, judarne och de kristna.
102. Orden “skall det heta“ saknas i originalet och hava i
överensstämmelse med de arabiska kommentatorernas förklaring tillagts i
översättningen såsom nödvändiga för sammanhanget.
114—124. Förmodligen från tiden kort efter slaget vid Uḥud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
