Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
35. “Bjud tillhar ingen motsvarighet i grundtexten, utan där saknas
huvudsatsen. Det är mycket möjligt, att uttrycket är elliptiskt, men det kan
också tänkas, att huvudsatsen “de skola ej tro dig“ eller något liknande
bortfallit; således: “Om du är i stånd att uppsöka ett nhål, ifall deras ovilja
varder dig för svår, så tro de icke“.
38. “ŅSkriften“, d. v. s. den “förvarade tavlan“ i himmelen, där allt.
som skall ske i världen, är upptecknat, eller också Koranen.
40. Orden “ja, visserligen“ hava ingen motsvarighet i originalet, men
behövas för sammanhanget. Baiḥāwī underförstår fa-ʿūhu “så åkallen honom
(d. v. 8. någon annan) då!“ efter villkorssatsen “om I ären sannfärdiga“.
47. “Plötsligt eller uppenbarligen“, utan föregående varning eller efter
upprepade föreställningar. Enligt en annan förklaring skulle det arabiska
uttrycket baġtatan au ǧahratan betyda “vare sig om natten eller om
dagen“.
52. Enligt kommentatorerna syftar detta därpå, att de rika och förnäma
mekkanarne anhöllo hos Muḥammed, att han skulle driva bort de fattiga.
Då han vägrade, bådo de honom att åtminstone hålla de fattiga på avstånd,
när de själva kommo på besök, vilket han även lovade.
59. 4“1 en tydlig skrift“, på den förvarade tavlan; se vers 38, anm.
66. “Håller det“, d. v. s. Koranen. Möjligen bör denna vers ställas
efter vers 92, där det är fråga om Koranen. Detsamma gäller om vers 60.
609. “Genom den“, Koranen.
72. “Den dag“ är naturligen adverbial, men fattas enklast såsom
stående i stället för predikat (Öabar) till “hans sannfärdiga ord“, således “den
dag, då han säger: Varde!’ och det varder så, (sker, uttalas) hans
sannfärdiga ord“, d. v. s. då någonting skapas, sker det i enlighet med Guds
sannfärdighet och vishet.
74—90. Om Abraham och hans efterkommande.
74. Uppgiften, att Abrahams fader hette Asar, torde bero på någon
förväxling. Hos de muhammedanska historieskrivarne kallas han Tāraǧḳ, vilket
motsvarar bibelns Teraḥ, i den svenska bibelöversättningen Tera.
87. Grundtextens wa-ÜYtabaināhum tyckes förutsätta, att ett föregående
verb bortfallit. Möjligen bör man i stället läsa i℔ylabainā: “Och några av deras
fäder, deras efterkommande och deras bröder utvalde vi.“
91—117. Ett sammanhängande helt med undantag av vers 93, som
torde härstamma från Medina. Enligt somliga härrör hela stycket 91—94
från tiden efter utvandringen.
100. Djinner, andar, demoner, som spelade en mycket stor roll i
arabernas vidskepliga föreställningar. I sig själva voro de varken goda
eller onda; oftast framställas de dock som ol†cksbringande väsen, vilka ej
sällan uppenbarade sig i djurskepnad.
109. Av de många olika förklaringarna av denna vers torde den i texten
givna tolkningen vara den enklaste. Den ordagranna översättningen lyder:
“Och vad låter eder veta, att de icke skola tro, när det (tecknet) kommer?“
Då skulle bisatsens tā ᶜicke“, vilket enligt en åsikt, som jämte flera andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
