Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - 13 - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
18. Grundtexten har tāḳidūna I smälten eller enligt en annan läsar:i
jāūkidūna de smälta“.
21. Enligt Baidåwi är det fråga om uppfyilande av alla förpliktelser
mot de rättrogna, tron på samtliga profeter och i allmänhet iakttagande av
de plikter, som åligga människorna.
24. Denna vers innehåller änglarnas ord.
30. Eftersatsen fattas. Man maste underförstå “så skulle de icke tro-
eller något liknande. — Originalets jaras, som enligt vanligt arabiskt
språkbruk betyder “förtvivla“, uppgives även kunna hava betydelsen “veta“, men
det riktiga är otvivelaktigt läsarten jatabajjan få klart för sigᶜ.
31. Originalets ordalydelse medgiver även tolkningen: “Eller ock sxall
du (profeten) slå dig ned (slå läger) i närheten av deras hem-.
33. Enligt den vanliga förklaringen betyder detta ställe, något fritt
återgivet: “Kunnen I nämna några varelser, som han ej känner till (och som
följaktligen ej finnas på jorden), eller kunnen I rent av med tydliga och
klara ord beteckna dem som Guds vederlikar? Den första delen av versen
är emellertid något osammanhängande. varför man föreslagit att emendera
den arabiska texten genom att stryka de båda am ᶜeller“ och flytta orden
tunabbrūnahu bi-mā la jaʿlamu fīū-l-ardi omedelbart efter kasabaf. Då skulle
översättningen lyda: “Kunnen I väl tala om något på jorden, som han ej
vet, för honom, som aktar på varje själ, vad den än åsamkar sig? Ändock
hava de uppfunnit vederlikar åt Gud. Säg: ’Namngiven dem med klara
ord (bi-zāhīrin mina-l-ḳauli) .
43. Vad som menas med “den, som har kunskap om skriftenᶜ, är
osäkert. Enligt somliga avser detta uttryek också Gud, och “skriften“ syftar
då på “den förvarade tavlan“ (se 6: 38, anm.); enligt andra är det fråga om
den, som erhållit tora eller Koranen. För den förra uppfattningen talar
varianten wa-min ʿGndihi voch från honom kommer kunskapen om skriften-.
14.
Från den tredje mekkanska perioden; vs 38—42 säkerligen från Medina.
5. Guds dagar“, Guds välgärningar i allmänhet eller också Guds hjälp
i striderna. Det arabiska jaum “dag“ användes nämligen ofta för att
beteckna en viss drabbning, t. ex. jaum Bedr “slaget vid Bedr . ajjām alʿarah
“arabernas drabbningar“.
7. “Förkunnade*“, nämligen genom Mose.
10. Det arabiska uttrycket fa-raddū aidijahum fī afwāhihim förklaras på
olika sätt. Enligt somliga betyder det: “de satte händerna för
munnenför att dölja sitt hånskratt, enligt andra: “de stucko händerna i munnen-
och beto sig i fingrarna av ilska (jfr 3: 115); andra åter hänföra suffixet
i afwāhihim till profeterna och översätta: “de satte händerna för munnen
på profeterna“. Därjämte förekomma även andra tolkningsförsök.
11—12. Blott en enda vers.
13—14. Likaledes en enda vers.
20. Bakom sig*“, likaväl som framför sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
