Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - 30 - 31 - 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
30.
Från den tredje mekkanska perioden.
1. Syftar på ett nederlag, som bysantinarne lidit i striden mot perserna.
och dā de förra voro kristna, intresserade sig Muḥammed mera för dem än
för deras hedniska fiender. De närmare omständigheterna äro emellertid
icke kända.
7. Eller: “Hava de då ej tänkt över sig självaᶜ, reflekterat över sina
egna förhållanden?
30. Denna vers börjar med munīūībīna iahi “görande bot inför honom-.
vilket förutsätter ett föregående verb i 2 pers. pl. Då något sådant 1cxke
förekommer, måste någonting hava bortfallit.
45. Hör synbarligen till vs 19—241.
48. Ordagrant: “voro de sannerligen dessförinnan förtvivlade*. Det
är emellertid tydligt, att originalets min kablihi “dessförinnan uppkommit
genom upprepning av det föregående min kabli an “innan-och alltså bör
uteslutas.
50. “Otacksammaᶜ, trots andra välgärningar, som borde mana till
tacksamhet.
31.
Från den tredje mekkanska perioden.
ö. “Förleda andraᶜenligt läsarten H-juqilla: variant: h-jaqilk förirras
sig“.
11. Loḳḥmān var en mytisk person, som framställes som vishetens
representant hos de gamla araberna, och som varjehanda tänkespråk och
levnadsregler tillskrivas.
13—14. Dessa verser passa ej alls i sammanhanget på detta ställe.
Möjligen böra de ställas efter vers 18.
15. Före denna vers synes någonting hava bortfallit.
27. Hela människosläktets skapelse och uppståndelse bereder ej Gud
mera besvär, än om det vore fråga om en enda människa.
32—33. Blott en enda vers.
34. “Stunden7, den yttersta domen.
32.
Från den tredje mekkanska perioden.
4. “En dag“, den- yttersta dagen.
—10. Dessa höra tillsammans och bilda blott en vers.
23. Orden “tvivla då ej på mötet med honom!ᶜ kunna icke stå pa rätt
plats, då “honom“ tydligen måste syfta på Gud; jfr vers 10. För övrigt
verka vs 23—23 ganska störande, då vers 25 omedelbart ansluter sig till
vers 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
