Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - 74 - 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
31—34. Av innehållet framgår, att dessa verser, vilka för övrigt
rätteligen böra betraktas som en enda vers, härröra från Medina.
31. “En frestelseᶜ“, d. v. s. de otrogna funno antalet alldeles för litet
för dem, som enligt Mulammed skulle bliva fördömda, och gycklade
däröver, medan de rättrogna voro övertygade om uppenbarelsens sanning.
därför att antalet överensstämde med uppgifter i judiska eller kristna skrifter.
Så säga de arabiska kommentatorerna. Några sådana uppgifter finnas
emellertid icke, utan talet 19 har tydligen valts på mafå, och därför frågade
också de otrogna, vad meningen var.
43. Med hänsyn till rimmet väntar man al-ǧaṢḥīm “avgrundseldenʿ.
icke saḳar.
48. “Vissheten“, döden.
52. Enligt Baidāwi vägrade de otrogna att antaga lslām. så vida ej var
och en av dem finge en skrivelse från himmelen av följande innehåll: Från
Gud till den och den. Följ Muḥammed:“
75.
Från den första mekkanska perioden.
2. “Samvetets röst“, i originalet an-nafs al-lauwāma, ordagrant 4den
förebrående själen“, d. v. s. enligt den sannolikaste förklaringen själen.
som förebrår sig själv, att hon ej kunnat uppfylla Guds fordringar, i
motsats till am-nafs al-ammāra, “den befallande själen“, d. v. s. den onda
begärelsen.
4. Det arabiska an nusauwija banānahu förklaras av kommentatorerna
på olika sätt; så översättes det “hopfoga fingrarna i deras förra skick“ eller
“göra dem lika långa“. Det riktiga är säkerligen den tolkning, som
välvilligt meddelats översättaren av greve Carlo LanDBrega, vilken med stöd
av exempel från både den klassiska och den moderna arabiskan uppvisat,
att uttrycket “handens fingrar äro icke lika långa“ är en vanlig omskrivning
för tanken “4alla människor äro icke lika, likställda här i världen“.
Synnerligen belysande är det av greve Larndrere anförda exemplet hos Ins
Qorara, Liber poësis et poëötarum, ed. be Gobie, Lugduni-Batavorum 10044,
s. 393: 11. I överensstämmelse därmed betyder detta ställe: “vi hava makt
att göra alla människor lika“. — Grundtextens ḳādirīna förklaras av
kommentatorerna som bestämning till ctt underförståätt mnaǧmaʿnuhā “vi skola
hopsamla dem, emedan vi hava makt“, och därjämte anföres även en
variant ḳādirāna som predikat till ett underförstått naṢnau, men det ligger
närmare till hands att med greve LaxDdbena fatta ḳādirīna som en vulgär
form i stället för den föreslagna emendationen 1ādirna. Om ändelsen
imna i stället för -āna se 2: 172, 4: 160 och 76: 31, anm. jämte L comte DE
[LANDBERG, La langue arabe et ses dlialectes, Leide 1905, s. 27, VOLLERS
Volkssprache und Schriftsprache im alten Arabien, Strassburg 1006. s. 103
och NöLDEKE, Neue Beiträge, s. 4.
10-10. Tydligen härstammande från annat håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
